Den finlandssvenska trädgårdsnäringen står inför stora förändringar. Samtidigt som branschen präglas av stark företagsamhet, hög kompetens och internationellt konkurrenskraftiga produktionsmiljöer, växer utmaningarna kring utbildning, kompetensförsörjning och samordning.
Det framkommer i den nya utredningen Den finlandssvenska trädgårdsproduktionens framtid, som genomförts av Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) med finansiering av Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC). Rapporten lanserades idag vid ett evenemang vid riksdagen i Helsingfors.
Utredningen beskriver en sektor som har stor betydelse både regionalt och nationellt. De tvåspråkiga regionerna står för en betydande del av Finlands produktion av växthusgrönsaker, frukt och lök, och särskilt Österbotten och Åland lyfts fram som starka produktionskluster där företag, rådgivning och lokala nätverk tillsammans byggt upp konkurrenskraftiga miljöer.
- Vi ser det som ytterst väsentligt att rapporten pekar på att branschens framtid inte enbart avgörs i växthus och på odlingsfält, utan i hur väl hela systemet kring näringen fungerar, säger SLF:s styrelseordförande Henrik Pott.
När samordningen brister blir också sårbarheterna tydligare, säger utredaren & sakkunniga Arto Vuollet vid Svenska lantbrukssällskapens förbund.
- Trädgårdsnäringen är idag beroende av fungerande utbildning, forskning, rådgivning, finansiering och samarbete mellan olika aktörer. När dessa delar fungerar tillsammans skapas starka och innovativa miljöer, konstaterar Vuollet.
Tillgången till svenskspråkig utbildning inom trädgårdsnäringen är idag begränsad
En av de mest centrala utmaningarna som lyfts fram i utredningen gäller utbildningen. Tillgången till svenskspråkig utbildning inom trädgårdsnäringen är idag begränsad, särskilt på andra stadiet. Bristen på utbildningsvägar riskerar på sikt att försvaga både kompetensförsörjningen och möjligheterna till generationsväxling inom näringen.
- Rapporten efterlyser därför mer flexibla utbildningsformer, starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv samt nya modeller för specialiserad utbildning inom bland annat driftsledning och företagsledning, säger Vuollet.
Trädgårdsnäringen förändras snabbt
Samtidigt förändras näringen snabbt genom teknologisk utveckling, automatisering och ökade krav på energieffektivitet. Utredningen visar att investeringar i ny teknik och nya energilösningar kommer att spela en avgörande roll för framtidens konkurrenskraft, särskilt inom växthusproduktionen.
Vuollet betonar behovet av tydligare samordning inom organisationsfältet.
- I dag arbetar många aktörer med liknande frågor, men ansvarsfördelningen upplevs ofta som splittrad. Därför behövs starkare koordinering mellan utbildning, forskning, rådgivning och intressebevakning för att resurserna ska kunna användas mer effektivt.
Enligt utredningen handlar framtidens utveckling inte enbart om att stärka enskilda företag, utan om att bygga ett fungerande ekosystem kring hela näringen.
– Den finlandssvenska trädgårdsnäringen har fortsatt mycket starka förutsättningar. Men för att trygga konkurrenskraften krävs långsiktiga satsningar på kompetens, innovation och till viss del också samordning. För fragmenterat fält gör att resurserna idag är splittrade, vi behöver tänka mera gemensamt och skapa en struktur som klarar utveckling, säger Pott.
Utredningen bygger på statistik, omvärldsanalys och intervjuer med odlare, rådgivare, forskare och andra nyckelpersoner inom den finlandssvenska trädgårdssektorn.
Utredningen hittar du här
För mera information
Arto Vuollet, utredare & sakkunnig inom trädgårdsproduktion
043 824 8701
Anna Bertills, VD, SLF
050 354 2720